| Några hustyper från olika epoker | Mer information | |
| Enkelstugan Enkelstugan rymmer kök, förstuga och kammare. Vanligtvis är den uppförd i en våning men ibland har den byggts på med en andra våning. Hustypen har funnits sedan länge men blev särskilt vanlig bland torpare och småbönder under 1700- 1800-talen. |
|
Denna broschyr kan bara antyda de många frågor och problem som kan dyka upp vid skötseln av ett gammalt hus. Kontakta gärna länsstyrelsens kulturmiljöenhet, länsmuseet eller byggnadsnämnden i kommunen för mer information om lokal bebyggelseshistoria, byggnadsteknik och lämpligt underhåll. Besök också länsmuseer och hembygdsgårdar ! |
|
|
Dalslandsstugan Dalslandsstugan är en enkelstuga i två våningar som innehåller kök, kammare och förstuga på nedre våningen och sal, kammare och trapphall på övre våningen. Byggnadstypen återfinns i hela Sverige, men blev mycket vanlig i Dalsland där den började uppträda 1800-talets början. |
LITTERATURTIPS: Så renoveras torp och gårdar. Ove Hidemark m.fl. Vård av trähus. Sören Thurell Kakelugnar. Sten Rentzhog Böndernas bygge. Finn Werne Skönt målat. Lena Nessle och Pontus Tunander Riksantikvarieämbetets skriftserie om t.ex. plåttak, spån m.m. tel: 08-783 90 00 DIN KOMMUNS BYGGNADSNÄMND: se telefonkatalogen ! |
| Parstugan Parstugan var under 1800-talet den vanligaste mangårdsbyggnaden på den svenska landsbygden. Den har två lika stora rum på var sida om förstugan. Entrén är placerad mitt på långsidan. Parstugan är oftast uppförd i två våningar. |
|
|
|
|
Salsbyggnaden Byggnad med sexdelad plan. Stommen består av liggande eller stående timmer och är ibland klädd med liggande spontad panel. Byggnadstypen blev vanlig under 1800-talets andra hälft, men förekom i högreståndsmiljöer redan på 1700-talet. |
HALLANDS LÄN: Länsstyrelsen - 035 / 13 20 00 Länsmuseet - 035 / 16 04 00 JÖNKÖPINGS LÄN: Länsstyrelsen - 036 / 15 70 00 Länsmuseet - 036 / 30 18 00 KALMAR LÄN: Länsstyrelsen - 0480 / 820 00 Länsmuseet - 0480 / 563 00 KRONOBERGS
LÄN: |
| Villan Villan introducerades vid sekelskiftet 1900 efter idéer från bl.a. England. Även den lilla svenska herrgården var en förebild. Villan förekom först och främst i städer och större byar men kunde även förekomma som mangårdsbyggnad på bondgårdar. |
|
|
|
|
Egnahemmet I början av 1900-talet propagerade staten för att förbättra boendet på landsbygden. Flera hustyper togs fram för småjordbruk och arbetarhem. De hade ofta högre takvinkel än tidigare bebyggelse. Viss standardisering och förtillverkning tillämpades. |
|
| Funkishuset Vid slutet av 1930-talet spreds funktionalismens idéer ut i samhällen och byar. Trots de moderna idéerna var byggnadstekniken traditionell. Putsade fasader, stora fönster utan spröjsar och flacka tak var viktiga delar i den funktionalistiska arkitekturen. |
|
|
|
|
Småhuset Villan fortsatte att utvecklas under 1950-talet. De traditionella förebilderna släpptes och det moderna formspråket utvecklades. Karaktäristiskt för tiden är ett enplanshus med ljusa putsade fasader, flackt sadeltak och sparsamma och väl utförda detaljer. |
Foldern er sammanställd av arkitekt SAR Katinka Schartau och bebyggelsesantikvarie Jenny Svensgård på uppdrag av länsstyrelserna i ovanstående län.
© 1997
ISSN 1101-1084
Kontakta webmaster |
